Intressant tanke, vet inte själv men skulle gärna veta så jag håller nog koll på den här tråden :)

Jag tror helt klart att en del av våra husdjur, de som lever väldigt nära oss (hundar och katter i första hand) känner av sådana sinnesstämningar och kan må dåligt av det. Tycker mig själv ha märkt att mina djur har blivit dämpade när jag har mått dåligt länge. Om det beror på "stämningen i huset" eller på att jag blir mindre pigg, glad, busig, påhittig… det vet jag inte.

anledningen till att jag skaffade min katt var just för att jag var väldigt djupt nere i min depression just då.

Har aldrig märkt av på henne utav att hon varit nedstämd utan istället har vi fått en väldigt nära relation till varandra. Hon har fått mig att må väldigt mycket bättre och och känner hon av att jag mår dåligt så kommer hon och lägger sig hos mig och myser, vilket i sin tur får mig på lite bättre humör. Sen älskar jag att köpa grejor till henne när jag mår dåligt så det kanske är anledningen till att hon tycker om mig så mycket - jag skämmer bort henne massor! haha.

Men som svar på din fråga, nej, jag har aldrig mrkt av att min katt reagerat på att jag varit nere. Men sen kanske det är olika beroende på individen, det vet man ju aldrig. :)

#2 Ja jag har också den erfarenheten fast med min hund. Han påverkas väldigt mycket av hur jag mår och det har resulterat i att han ska få ett nytt hem nu för att han ska slippa må som han gör.
Det är oerhört tråkigt eftersom att jag verkligen inte vill lämna ifrån mig honom egentligen :(

#3 Kul att det har fungerat så bra för dig och din katt! Jag köpte också min hund när jag mådde riktigt dåligt och till en början så fungerade det riktigt bra och jag mådde bättre och bättre och jag kände inte att han reagerade på mitt mående. Men nu (som du ser ovanför) så reagerar han väldigt starkt på hur jag mår :( Vi har varit sugna i över ett år på att köpa en sphynx och nu när vi måste göra oss av med hunden och det kommer bli så där fruktansvärt tomt är jag ännu mer sugen på en liten kisse. Men om det visar sig att katter också reagerar så som min hund så är det ju inte värt att riskera att förlora ännu en familjemedlem.

Hur pass individuellt tror du att det är eller är det kanske så att katter inte påverkas i samma grad som en hund gör av hur dens ägare mår?

Jag hör till skaran som mår psykiskt dåligt och har så gjort i flera år, har då inte märkt något att nån av mina katter ska må dåligt av det, snarare tvärtom att det ju är dem som lyfter mig tunga dagar. Inte heller verkar någon annan tycka att mina katter mår dåligt heller då jag brukar få beröm över hur trevliga och framåt dem är. Tror att en hund påverkas mer då dem är mer "bunden" till flocken än vad en katt är. En katt är som balsam för en trasig själ och man drar inte med dem i djupet. :)

#5 Skönt att höra, då kanske vi vågar att skaffa oss en liten kattunge så småningom. Min hund påverkas jättemycket av mitt mående men vi har inte förstått det förräns dom senaste 2 månaderna.

Han gör utfall,skäller, kan inte vara ensam hemma, kraffsar på dörren och vill in om jag går på toa, följer efter mig vart jag än går och är stressad och vankar av och ann hela tiden. Sen fick min sambos syster passa honom en helg och han blev en helt annan hund och hade inte problem med dom sakerna han har problem med här hemma.

Det var då vi förstod att det var mitt mående som påverkade honom och att det enda rätta var att han skulle få flytta där han kan slippa bli påverkade av hur jag mår. Det är otroligt tugnt men jag känner att det är det enda rätta :(