Hej!

Nu vill jag börja med att säga att jag är ingen expert på området men lite info har jag iallafall.Om någon vet att jag har fel i något så får ni gärna säga till.

Det man som de flesta kattallergiker reagerar på är inte bara pälsen utan även hudavlagringar och saliv, dvs allt som innehåller allergener. Fördelen med en hårlös katt är förutom hårlösheten att hudavlagringar och liknande inte fastnar i pälsen och sitter kvar. Ett regelbundet bad minskar också detta. Logiskt sätt skulle jag därför säga att du bäst hade klarat av en så kallad "gummikatt" som i det närmasta är helt hårlös. Don sphynx och peterbald är två raser som ibland har denna pälstyp.

Oftast är ungdjur mer allergiframkallande än vuxna djur. Jag har själv en ytterst lätt kattallergi och har ibland känt att det kliat i halsen när jag umgåtts med kattungar men aldrig med en "åldring". Även djuret i sig har betydelse. Vissa katter ger helt enkelt ifrån sig mer allergener än andra. Det finns persrar med väldigt låg allergenproduktion som framkallar mindre allergi än en sphynx. Detta är dock mycket ovanligt.

Vissa uppfödare har så kallade provnosningar där man får ungås med katterna en stund för att se om man reagerar.Du kan också kolla här om det finns någon välvillig nudistägare i din stad som du kan testa hos.

Något som är viktigt att tänka på som allergiker är också ett "panikhem". Allergier kan blomma ut närsomhelst i livet och en omplacering är jobbig både för katten och ägaren. Har du någon i din närhet som kommer att känna katten som kan ta över den om du skulle vakna en dag och inte tåla den längre? Det är viktigt att denna personen är någon som katten känner och är trygg med. Det är även bättre för dig då du vet att den kommer komma till ett bra hem.

Hoppas att du hittar en provnosning och att du tål de små liven. Ett hem är bara ett hus utan en katt som bestämmer:D

#1 Ett litet tillägg, allergenerna fastnar dock i huden i pälsoljan som katterna har.

#0 Som du beskriver så har jag svårt att tro att du ska tåla sphynx men jag hoppas för din skull att jag har fel :) Far och hälsa på hos någon som har sphynx och känn efter som en första början

Jag är allergisk och har både cornish rex och sphynx. För min del så klarar jag av dem jag bor med men har perioder då jag blir sämre och får mediciniera. Däremot klarar jag kattungar bra och har inte märkt någon större skillnad på fertila eller kastrerade katter. För min del så klarar jag mörkare katter bättre. Ju ljusare dem är dessto sämre blir min allergi. Tex helvita cornishar tål jag inte alls. Då jag inte kan leva ett liv utan katt har jag valt dem här raserna som jag ändå klarar rätt ok. Vid varje ny individ som kommer hit så blir jag sämre men kroppen vänjer sig så småningom vid just den katten.För min del så klarar jag faktiskt sphynxarna lite sämre än cornisharna men då dem är så underbara så kan jag inte vara utan dem <3

Okay, jag förstår, tack för era utförliga svar! :-) Jag får försöka söka upp någon som har några nakenfisar då, har för mig att mamsen har en bekant med dessa kissar som dessutom är uppfödare (dock av den ljusare sorten, jag tycker personligen att de mörkare ser härligare ut!)

#2 De två kissarna på din hemsidas startsida var superduper fina föresten! ^^

#3 Tack! Dem är mina ögonstenar, fast det är ju alla mina gullegrisar ;)

Jag har fött upp alla tre raserna och är det något jag märkt när allergiker hälsar på så är det att ingen klarar av don/peb särskilt bra. De gumminakna varianterna producerar väldigt mycket pälsolja som tom orsakat hudirriation på vissa allergiker så även om vi säljer sphynx till allergiker säljer vi aldrig en peb/don.

#5 okay, I see.. Vilken är den tredje då? Är det sphynx, eller är peb/don bara en variant av sphynx? (förlåt för korkad fråga)

Vi har sålt ett par stycken Perser till allergiska personer. Och det funkar utmärkt!

okay :-) har hört att det är någon pälskatt som tydligen en hel del allergiker tål, och det är någon sibirisk katt… Den saknar tydligen ett protein i pälsen som många blir allergisk mot.

Vill så gärna ha en kisse :-)

Åk o hälsa på hos en eller flera uppfödare några ggr. Gosa ner näsan i pälsen o testa

#6 Don= don sphynx Peb= peterbald

#10 okay jag förstår, men du sa att det finns tre varianter och att don och peb inte brukar gå speciellt bra, vilken är den tredje som brukar funka?? :P

Sphynx är den ras som funkar bäst

#12 okay, jag ska kolla upp det, vill verkligen ha katt! :-)

ps. förlåt för att jag är så trögfattad:P

Jag vet allergiker som inte tål Sphynx så det är nog högst individuellt.

Naturligtvis är det individuellt men av de tre nakna raserna är vår erfarenhet att sphynxen funkar bäst, sedan så är det i 90% av fallen så att även om den allergiska känner av katterna så köper de en iaf. Min sambo är allergisk men har tom valt att avla trots att kattungar är det värsta som finns för hans allergi :)

#15 hehe okay :P Så folk väljer att må dåligt bara för att kunna ha djur? Det beror iofs på HUR allergisk man är… Så som jag känner av en pälsad katt, skulle aldrig funka att ha hemma trots allergi… Då skulle det inte finnas en Emma så länge till :P

Min man är katt o hund allergiker. Sphynxen fixar han så länge vår lilla kisse inte slickar på honom lr biter (vid lek).

tror de är olika som dom flesta säger.. ja tål ex ragdoll men inte maine coon så bra..

Litet sent svar men….

Jag skulle helt klart avråda dig ifrån det…!!!

Jag är själv som jag alltid sagt "pälsdjursallergisk" men det gick super bra med vår lilla nakenfis…i några månader. Men inte längre, jag har utvecklat astma och går på mediciner varje dag!! Kattis har fått flytta hem till min mamma och pappa (där hon lever ett drömliv) och jag har nu mera en ganska jobbig allergi. Jag kan träffa kattis men gosar jag för mycket får jag andnöd. Så med andra ord….Det hjälper inte att du provnosar för det kan ta ett litet tag och sedan är det värre än det var före…:-(

#0 Håller med #19- jag är allergiker (mot i princip alla pälsdjur) och klarade hyfsat ett bo med en sphynx i några månader, men sedan fick jag astma plus att jag hade min vanliga allergi. Fruktansvärd sorg att behöva skiljas från ett djur man fäst sig så vid- inget jag skulle rekommendera… I mitt fall hjälpte inte mediciner. Är så glad att jag tål mina rådisar iaf